Ella - Day 'n Night

Efter en period av intensivt resande är jag nu inne på sluttampen.

Maltaresan innebar sammanlagt två dygns resande med hjälp av alla tänkbara resmedel.
Ett buss och bil fyllt dygn hemma och sedan var det ett dygns resande för att ta sig till Gotland, vilket innebar ännu fler typer av obekvämt resande. Obekvämt på flera nivåer och bemärkelser. Obeskrivliga nivåer.

Resandet började sitt slut imorse då det var uppstigning vid underbara 06.00, färjeavgång 07.05.

Efter att ha klivit av färjan och konstaterat att det bara är en timme pendel, en timme buss, tre timmars väntan, en timmes flyg och en kort bilresa kvar av äventyret så inser vi att det är 30 underbara minuter kvar till pendeln går. Här börjar poängen i inlägget.

Vi bestämde oss för att köpa korv. Bad choice.
Vi bestämde oss för att köpa denna korv på nynäsgrillen. Bader choice.
Vi bestämde oss för att äta denna korv. Baddest choice.

Jag har alltid trott att vi på Subway slog något typ av rekord i otrevlighet när vi jobbade tillsammans. Men nej, den illusionen sprack idag. Det kan vara så att hans förmodade förståndssvaghet bidrog till den otrevliga känslan men jag är ganska övertygad om att han ville att vi skulle drop dead (seinfeld quote). Tilläggas kan att jag absolut inte är speciellt känslig på otrevlig personal eftersom jag vet hur bedrövligt olyckligt deras restaurangliv kan vara.

Eftersom det omöjligt att i ord beskriva den typen av tyst otrevlighet så tänker jag inte försöka, jag tänker bara utfärda en officiell varning. Gå inte dit.

Vill även att den internationella korvföreningen (hoppas den finns) går ihop och gör en kampanj. Det som händer ute på grillarna är oacceptabelt. Ett rapp över fingrarna och ett varningens ord tillsammans med ett obligatoriskt mantra skulle kanske kunna få ordning på oredan.
Kokt grillkorv blir inte kokkorv. Kokt grillkorv blir inte kokkorv. Kokt grillkorv blir inte kokkorv. Kokt grillkorv blir inte kokkorv. Kokt grillkorv blir inte kokkorv.

Med träsmak i röven och tom mage avslutar jag nu detta gnägginlägg.

Mvh Ella af Ondo.

Vill bara fortsätta skrytet ända till den vidriga toppen. Ingen mening att göra något halvdant.

Maten var helt sjuk.
Vi må vara matwissar, jag tror vi står för det.

Jag står för att jag hellre äter en måltid som denna en gång i veckan än att äta makaroner och falukorv varje dag.

Nu ska det slappas. Kanske ätas smulpaj med hallon och lindts choklad med crème brûlée.

Annars, godnatt.

Bror, kusin och jag är på besök hos moder i Visby. Inget konstigt.
Vi gillar mat. Inget konstigt.
Vi gillar att prata mat. Inget konstigt.
Vi äter väl som vanligt folk. Eller?

Jag och kusin startade fredagen med hotellfrukost på Scandic Malmen med A-K. Inget konstigt.
Vi käkade lite snacks när vi anlände sent på fredag kväll. Ost, kex, ägghalvor med chipotlemayo och handskalade räkor. Inget konstigt.
Vi åt frukost(buffé). Inget konstigt.
Vi åt lunch. Sillunch. Verkligen inget konstigt.
Vi åt middag, rosmarinmarinerat lammkött med kantarellrisotto. Inget konstigt.
Sen har det rullat, frukost, lunch på h10, middag på surfers, ost och kex med fina salamisar, frukost, fika i skogen, naanbröd med raita. Ja ni vet, inget konstigt.

Idag tänkte vi verkligen äta som svennar. Hamburgare. Ja okej men vi käkar hemma, ingen snabbkedja. Sen fick bror spinna fritt och nu sitter jag här och tittar på nybakt hamburgerbröd, hemgjord dressing x2, en fint nyriven och nygjord cole slaw bredvid asymmetriska hemgjorda burgare som ska få möta stekpannan såklart den karamelliserade balsamvinäger reducerade rödlöken är klar.

Vi tänkte helt enkelt vara som vanliga svennar och käka burgare. Inget konstigt.

Mat. Nu. Hörs. Hej.

Sitter på Surfers, Visby och ska käka en drömmens måltid. Det var i princip bara det jag vill säga. Men. Sen öppnade barnet sin mun.

Mor beställer öl. Servis tyst.
Bror beställer öl. Servis frågar om ålder, bror svarar 21.
Jag beställer drink. Servis frågor om ålder, jag svarar 24 (eftersom jag försöker vänja mig vid att bli svingammal)
Servis frågor om barnet också vill ha en fruktig drink. Barnet svarar ett, visserligen lite tveksamt men dock, ett ja medan han fortfarande kollar på drinkmenyn. Servisen frågar du skämtsamt om ålder. Barnet svarar utan att blinka "20" och fortsätter läsa menyn.

Vi skrattar självklart och förväntar oss väl på någon nivå att barnet ska skratta med oss, men det är något konstigt med detta barn. Han fortsätter läsa menyn som ingenting samt tittar upp på oss med en blick som frågar varför vi skrattar. Han sitter sedan och mumlar något om att han vill ha öl.

Makes me wonder...

Jaja.

Smaklig måltid.

(för framtidens dåtid; barnet var kusinen Adam, 9 år)

Just nu sitter jag på Gotland och känner mig som världens sämsta mamma för att jag inte gömt ett påskägg i lägenheten. Har fibrilt försökt komma på ett sätt att lösa det men det går inte. Postar därför detta inlägg i hopp om att mitt barn värderar omnämning i bloggen väldigt högt samt har uppfattningen att det är tankar som räknas. Bifogar en bild som tröstpris.

Glad påsk.

Idag har dessa gentlemän jag delar buss med hunnit täcka ämnen som fylla, polis-ifrån-springning och hur tufft det är, hångel med brudar och en hel del homofobi. Det är så fint med morgonbuss. Nästa gång ska det spelas in.


Såg nu även min första bloggrape. Det är med mycket kärlek jag låter det stå kvar, såklart. Jag får väl även se det som en läxa och se till att nämna min dotter emellanåt. (Trots att det är mot min religion att använda denna typ av skrivteknik i annat än sms tänker jag nu skriva ett hjärta.)

<3 Detta är tillägnat mitt barn.


(För framtidens dåtid; Jag har varit en vecka på Malta och en reseskildring bör komma. Denna kan faktiskt förväntas komma på riktigt då det ändå måste skrivas en för årsberättelsen för Jämtflammorna.)

Morgonstund har ej guld i bloggmun och därför avslutas härmed detta inlägg.

Mvh Ella af Ondo