Kyla utifrån och ända in.
Nu är det kallt. Fruktansvärt kallt. För någon dag sedan tänkte jag skriva ett inlägg och att jag för första gången sett det fina i att andas in kall luft, men det fina höll i sig så kort stund att jag inte ens hann hem.
Idag var det bara -12, och om man kollar på termometern har det absolut varit kallare dagar den här månaden. Men idag var den kallaste dagen för mig. Pratade i telefon med Lovisa och vi pratade om hur bedrövligt allt var. På något sätt blir det ju kallare då.
Och det blir ju inte direkt varmare av att jag kommer hem till en lägenhet. som bara utstrålar ensamhet.
Jävla skit vad kallt det är.
Kyla och ensamhet går hand i hand och skapar en fin ond cirkel. Pengar, stress och ångest är bara pynt på vägen...Just nu känner jag mig faktiskt bedrövlig. Bedrövlig, kall och ensam. Bara så ni vet.
Men nu har vi gjort upp lite planer. Lovisa och jag. Hur vi ska spendera vår tid för att få så mycket värme som möjligt.
Det kommer bli fint.
Btw, den där rom-komen som jag nämnde igår var så fruktansvärt värdelös.
Ger genren en ny chans ikväll.
Önska mig lycka till.
heddåheddå
hört talas om friluftsdagar? där man går en mil i -22?
