Ev. för personligt för en blogg

Först, Ett typiskt inlägg.
Jag har ett tix. Inte bara ett kanske, men ett så extremt störande att jag måste sluta med det. Det så hårt rotat i mitt beteende att jag får ilningar i ryggen när jag försöker låta bli.
Tixet går ut på att jag ska effektivisera det mesta. Det mesta går ju "preppa" som vi säger på faktiskt både dansspråk och subway-language. Att preppa är att förbereda. Preppa i dansen kan vara ett litet förberedande steg innan ett hopp, för att få bättre höjd. Eller att lyfta bak ena foten för att förbereda att den ska börja gå framåt. På Subway preppar vi allt. Vi preppar ost, vi lägger ost i en kantin för att snabbt kunna fylla på om det tar slut i linen (linen är det ni ser när ni är kunder).
Vi preppar skinka, kalkon och rostbiff på samma sätt.. Vi preppar allt till förbannelse. För att underlätta (?)
Det beteendet är hur jag är. Jag gör så hemma också. Redan innan jag började dansa och innan jag började på Subway. Preppar allt som går att preppa utan att det kallas framförhållning. För om det börjar kategoriseras som framförhållning då lägger jag av på en gång.
Okej! Åter till saken. Vissa saker är okej att preppa. Det är vi överens om. Men att jag börjar ta fram nyckeln för att låsa upp hemdörren redan nere vid rådhusgatan, är inte okej!
Jag kan komma på mig själv att jag tagit fram nyckeln ur fickan och håller den i handen redan innan press ateljen.
Då är det alltså fortfarande två kvarter kvar.
Jag lägger då tillbaka nycklarna i fickan men oftast i en lätttillgängligare ficka för att jag inte ska behöva ha dom i handen?!
Innan jag är framme vid porten har jag dom helt plötsligt i handen igen. Ella - Du har portkod!
Väl framme vid min dörr, tre trappor senare, är jag väl förbered på att låsa upp dörren eftersom nycklarna varit i min hand en stund och jag har då hunnit fippla fram den nyckeln som går till dörren så den är DIREKT in låset när jag kommer fram till dörren.
Lång utlägg om en skitsak, jag vet.
Men nu när jag börjat tänka på att jag gör detta är det så smärtsamt irriterande.
Senaste dagarna har jag tänkt mig för. Det låter helt sjukt, det låter som en överdrift, jag vet. Men jag måste tänka på det HÅRT för att inte ta upp dom före jag är framme vid porten. Då ska vi inte ens snacka om det fokus jag har när jag går upp för trapporna. Släpper jag tanken en millisekund så är nycklarna i min hand och dörrnyckeln utvald och pekandes framåt.

Sen lite allmänt.
Gilbert mår bra.
Jag mår bra.
Har betalat kursen och den sättar igång om två veckor! Sjukt peppad! Berättar mer någon annan dag.
Håller på stökar för fullt i lägenheten för att den ska bli så bra en pyttetvåa kan bli=) Även mer om det någon annan dag. Då jag inte har något mer spännande att berätta om.



Personligt meddelande också.
Förlåt Anna-Karin.
Ett nytt försök. Bara för att jag tycker att det är kul att läsa om ditt (förbannade) "if you want it - go for it"-life, så ska jag försöka bidra. Med mitt lite mer "det som inte kan vänta till imorgon är inte viktigt nog att göras"-life.

Vi ska nu se hur det går närmaste dagarna. Tixet ska bort. Sen ska jag jobba bort alla irriterande tix, ett efter ett. Jag måste varva ner. Göra mindre onödig prepp och ha mer framförhållning.
Hoppas vi hörs igen snart
heddåheddå

Kommentarer
Postat av: A-K

Haha tackar och bockar, nu håller vi tummarna för uppdatring minst en gång i veckan! Haha

2009-10-09 @ 07:55:49
URL: http://annakarindahlgren.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0