Follow up
Visserligen hann jag stoppa rörelsen innan den påbörjades. Men bara the fact att redan 20 meter och en trappa från min port ville min hjärna att handen skulle plocka upp plånboken ur den tygpåse jag kallar väska för att börja plocka fram busskortet. För det är så jag resonerar tydligen, att processen måste påbörjas så jag hinner ha busskortet redo när jag kommer fram till bussen. Ser ni det sjuka?
Det som gör det hela ännu ett steg närmare tvångströja är att min hjärna dessutom redan visste att plånboken låg längst upp.
Igår tänkte jag inte på det så man kan ju förmoda att jag plockade fram busskortet redan innan jag gick hemifrån, vad vet jag.
Nu ska kaffet drickas.
Du är inte ensam. Och bara för att jag läst vad du skrivit så har det blivit värre igen. Kom nyss på mig med att knäppa upp knappen på byxorna innan jag ens kommit in på toa. Tack för den <3
